{"id":1076,"date":"2023-08-02T13:06:42","date_gmt":"2023-08-02T13:06:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/eus-policys-om-hallbar-mobilitet\/"},"modified":"2023-10-25T15:18:03","modified_gmt":"2023-10-25T15:18:03","slug":"eus-policys-om-hallbar-mobilitet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/eus-policys-om-hallbar-mobilitet\/","title":{"rendered":"EU:s policys om h\u00e5llbar mobilitet"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

EU:s policies om h\u00e5llbar mobilitet<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

De senaste \u00e5ren har stadsplanerare varit eniga om behovet av att fr\u00e4mja h\u00e5llbar utveckling i st\u00e4der runt om i v\u00e4rlden. Med termen ”h\u00e5llbar” menar forskare att st\u00e4dernas ekonomiska utveckling b\u00f6r vara sj\u00e4lvreglerande f\u00f6r att inte underminera den framtida f\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6r stadsekonomin att blomstra.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Tillv\u00e4xtens gr\u00e4nser<\/em><\/strong><\/p>\n

Naturen har f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6da alla arter och \u00e5terskapa det som konsumeras av dem. Traditionella civilisationer hade tidigt insett detta och levde p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte hotade de naturliga produktionss\u00e4tten. Efter den industriella revolutionen ersatte m\u00e4nniskan sin naturliga kraft med maskiner och k\u00e4nde sig m\u00e4ktigare och kapabel att \u00f6vervinna naturliga begr\u00e4nsningar. Denna myt om v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att uppn\u00e5 obegr\u00e4nsad tillv\u00e4xt och st\u00e4ndigt f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5r livsstil med hj\u00e4lp av teknologi utan anstr\u00e4ngning och utan hj\u00e4lp av naturen stimulerade en snabb absorbering av energik\u00e4llor och f\u00f6rst\u00f6rde samtidigt naturliga mekanismer f\u00f6r energi\u00e5tervinning som skogar.<\/p>\n

<\/p>\n

Ungef\u00e4r tv\u00e5 \u00e5rhundraden kr\u00e4vdes fr\u00e5n 1700-talet (den industriella revolutionen) till 1900-talet (den f\u00f6rsta globala energikrisen) f\u00f6r att m\u00e4nniskor skulle f\u00f6rst\u00e5 konsekvenserna av detta respektl\u00f6sa beteende. \u00c5r 1972 publicerade Meadows-paret, Randers och Behrens, det f\u00f6rsta dokumentet: ”Tillv\u00e4xtens gr\u00e4nser” och bevisade vetenskapligt att om beslutsfattarna inte kontrollerar ekonomisk utveckling kommer den globala ekonomin att kollapsa p\u00e5 grund av \u00f6verexploatering av naturresurser och okontrollerad milj\u00f6f\u00f6rorening. Detta v\u00e4ckte en etisk fr\u00e5ga: Har vi r\u00e4tt att njuta av en h\u00f6g livskvalitet baserad p\u00e5 okontrollerad utveckling och samtidigt kompromettera m\u00f6jligheten f\u00f6r framtida generationer att tillgodose sina egna behov?<\/p>\n

<\/p>\n

Stadsplanerare svarade negativt p\u00e5 denna etiska fr\u00e5ga, och omfattande globala policys samt mer konkreta stadsplaner beslutas om som h\u00e4vdar att de \u00e4r h\u00e5llbara, vilket inneb\u00e4r att de kommer att respektera naturen och inte hota framtida generationers m\u00f6jlighet att blomstra.<\/p>\n

<\/p>\n

Enligt IPCC:s rapport om effekterna av global uppv\u00e4rmning fr\u00e5n 2018 finns tre huvudsakliga mekanismer f\u00f6r den globala uppv\u00e4rmningen som hotar jordens ekosystem: industriproduktion, uppv\u00e4rmning av byggnader och transport av m\u00e4nniskor och varor. Under termen ”h\u00e5llbar transport” eller ”h\u00e5llbar mobilitet” inkluderas policys som h\u00e4vdar att de ska uppn\u00e5 en b\u00e4ttre anv\u00e4ndning av naturresurser f\u00f6r att transportera m\u00e4nniskor och varor samt minska p\u00e5verkan av dessa aktiviteter p\u00e5 den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Sociala aspekter p\u00e5 resande<\/strong><\/em><\/p>\n

F\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n en plats till en annan \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r v\u00e5r existens och v\u00e4lf\u00e4rd. I t\u00e4tbefolkade st\u00e4der \u00e4r f\u00f6rekomsten av mark f\u00f6r matproduktion knapp och vattnet \u00e4r inte alltid av b\u00e4sta kvalitet. Utan transport har vi ingen tillg\u00e5ng till mat och rent vatten. Sedan urminnes tider har fartyg och djur anv\u00e4nts, och dyra akvedukter har byggts f\u00f6r att f\u00f6ra mat och rent vatten till st\u00e4derna. Utan transport har vi inga sociala relationer: vi tr\u00e4ffar v\u00e5ra grannar och v\u00e4nner p\u00e5 gatan n\u00e4r vi l\u00e4mnar v\u00e5rt hem eller n\u00e4r vi reser till deras hem. Utan transport finns ingen ekonomi: m\u00e4nniskor och produkter m\u00e5ste m\u00f6tas. Slutligen, utan transport finns det heller ingen h\u00e4lsa: l\u00e4kare och patienter m\u00e5ste ocks\u00e5 kunna n\u00e5 varandra.<\/p>\n

<\/p>\n

Att begr\u00e4nsa r\u00f6rligheten skulle s\u00e4kert vara oacceptabelt. R\u00f6rlighet \u00e4r frihet, om vi vill straffa m\u00e4nniskor f\u00e4ngslar vi dem, med andra ord till\u00e5ter vi dem inte att r\u00f6ra sig fritt. Vi fick erfara bieffekterna av att begr\u00e4nsad r\u00f6rligheten under COVID-krisen. Den sv\u00e5raste konsekvensen var att v\u00e5ra sociala och ekonomiska aktiviteter minskade. Att begr\u00e4nsa v\u00e5r frihet att tr\u00e4ffa m\u00e4nniskor har negativ p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5rt hum\u00f6r, t\u00e4nkande och beteende. Begr\u00e4nsningen av ekonomiska aktiviteter skulle leda till \u00f6kad os\u00e4kerhet och f\u00f6rtvivlan f\u00f6r fler m\u00e4nniskor.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

H\u00e5llbara mobilitetspolicys<\/strong><\/em><\/p>\n

H\u00e5llbara mobilitetspolicys str\u00e4var efter att \u00f6ka anv\u00e4ndningen av f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor. M\u00e5let \u00e4r inte att kontrollera r\u00f6relsefriheten, utan att minska energif\u00f6rbrukningen f\u00f6r transport. Den mest milj\u00f6v\u00e4nliga energik\u00e4llan \u00e4r m\u00e4nsklig energi. Naturen har f\u00f6rm\u00e5gan att sudda ut bieffekterna av att producera energi genom m\u00e4nniskokroppar, men den kan inte absorbera biprodukterna av att anv\u00e4nda maskiner f\u00f6r att producera den n\u00f6dv\u00e4ndiga energin f\u00f6r att f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n en plats till en annan. Att g\u00e5 och cykla ligger utan tvekan i hj\u00e4rtat av h\u00e5llbara mobilitetspolitiker eftersom om vi anv\u00e4nder v\u00e5ra kroppar finns det ingen begr\u00e4nsning i r\u00f6relse, eftersom det inte p\u00e5verkar milj\u00f6n.<\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6rutom de positiva effekterna p\u00e5 milj\u00f6n av g\u00e5ende och cykling handlar h\u00e5llbara mobilitetspolicyer, inte minst nu under post-COVID-eran, ocks\u00e5 om att stimulera m\u00e4nsklig kontakt. Bilanv\u00e4ndning och bil\u00e5kande har lett till en omvandlingen av moderna st\u00e4der, vilket avsev\u00e4rt har f\u00f6r\u00e4ndrat v\u00e5rt s\u00e4tt att leva. \u00c5r 1961 skrev den ber\u00f6mde geografen och sociologen Lewis Mumford om st\u00e4dernas sociala omvandling: inv\u00e5narna i de stora st\u00e4derna slutade bes\u00f6ka sina lokala butiker och livsmedelsaff\u00e4rer, slutade bes\u00f6ka sina grannar f\u00f6r att ta till sig av lokala nyheter genom att kommunicera ansikte mot ansikte med m\u00e4nniskor de k\u00e4nner, ist\u00e4llet anv\u00e4nde de sina bilar f\u00f6r att handla i opersonliga stormarknader och sina radioapparater f\u00f6r att f\u00e5 till sig nyheter: En ensam m\u00e4nniska kan l\u00e4tt bli manipulerad av en politisk elit. Numera har den \u00f6kande anv\u00e4ndningen internet och smartphones f\u00f6r v\u00e5r kommunikation samt r\u00e4dslan f\u00f6r virusinfektioner drivit p\u00e5 f\u00f6r \u00e4nnu mindre av m\u00e4nsklig kontakt. M\u00e4nniskor som inte k\u00e4nner till sin lokala sociala och fysiska milj\u00f6 \u00e4r i grunden obildade m\u00e4nniskor utan lokal identitet, ointresserade av lokala \u00e4renden och l\u00e4tt p\u00e5verkade av extrema id\u00e9er. M\u00e4nsklig kontakt ligger i demokratins hj\u00e4rta.<\/p>\n

Formul\u00e4rets \u00f6verkant<\/p>\n

P\u00e5 den andra sidan av spektrumet kan inte r\u00f6rlighet baserad p\u00e5 g\u00e5ng och cykling aldrig f\u00e5 oss att f\u00f6rflytta oss s\u00e4rskilt l\u00e5ngt. Lokala butiker i grannskapet som inte kan erbjuda billigare produkter \u00e4n stora stormarknader, men som kan erbjuda kvalitet och n\u00e4rhet, kan blomstra om r\u00f6rligheten \u00e4r baserad p\u00e5 korta avst\u00e5nd. Stadsplanerare f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5terigen \u00e5teruppfinna den traditionella sociala k\u00e4nslan av grannskap som gradvis gick f\u00f6rlorad p\u00e5 grund av omfattande bilanv\u00e4ndning.  Denna stadsmodell kallas ”15-minutersstaden”.<\/p>\n

<\/p>\n

Sammanfattningsvis handlar h\u00e5llbar mobilitet inte bara om att skydda planeten, utan fr\u00e4mst om att omforma bilinriktade, kontaktfria st\u00e4der till sociala, aktiva, m\u00e4nskliga samh\u00e4llen.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

EU:s policies om h\u00e5llbar mobilitet De senaste \u00e5ren har stadsplanerare varit eniga om behovet av att fr\u00e4mja h\u00e5llbar utveckling i st\u00e4der runt om i v\u00e4rlden. Med termen ”h\u00e5llbar” menar forskare att st\u00e4dernas ekonomiska utveckling b\u00f6r vara sj\u00e4lvreglerande f\u00f6r att inte underminera den framtida f\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6r stadsekonomin att blomstra. Tillv\u00e4xtens gr\u00e4nser Naturen har f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6da […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1076","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1076","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1076"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1076\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1079,"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1076\/revisions\/1079"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.toolbox-transitproject.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1076"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}